
En guide till vanliga facktermer inom avloppsteknik för husägare och fastighetsförvaltare.
Avloppsrör: Rör som leder bort spillvatten från hushåll och fastigheter till det kommunala ledningsnätet eller en enskild avloppsanläggning. I svenska villor byggda före 1980 är avloppsrören ofta av gjutjärn eller betongrör, medan nyare fastigheter använder PVC-plast. Gjutjärnsrör har en teknisk livslängd på 50–80 år men kan börja ge problem med rost och läckage redan efter 40 år.
Dagvattenbrunn: En brunn som samlar upp och avleder regnvatten och smältvatten från hårdgjorda ytor som tak, parkeringsplatser och gator. Dagvattenbrunnar skiljer sig från spillvattenbrunnar och ska enligt plan- och bygglagen inte vara kopplade till samma ledningsnät som toalett- och köksavlopp.
Diffust läckage: Små, utspridda läckor i ett avloppssystem som inte ger ett tydligt synligt utflöde men över tid kan orsaka markskador, sättningar och förorening av grundvatten. Diffusa läckage upptäcks vanligtvis vid kamerainspektion.
Epoxiharts: Ett tvåkomponentslim/plast som används som bindemedel i reliningprocessen. Foderstrumpan impregneras med epoxiharts innan den förs in i röret. När hartset härdar under värme, ånga eller UV-ljus bildar det ett nytt, tätt och självbärande rör inuti det befintliga. Härdat epoxiharts är kemiskt resistent och klarar temperaturer upp till ca 90°C.
Fettavskiljare: En tank eller kammare som installeras i avloppssystemet för att avskilja fett och oljor från spillvattnet innan det når det kommunala ledningsnätet. Fettavskiljare är obligatoriska i livsmedelsverksamheter som restauranger och storkök enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. En fettavskiljare bör tömmas var 4–8 vecka beroende på verksamhetens volym.
Foderstrumpa: (även kallad liner eller reliningstrumpa) En flexibel strumpa av glasfiber eller polyester som impregneras med epoxiharts eller polyesterharts och förs in i ett befintligt avloppsrör. När strumpan placeras rätt härdas den på plats och bildar ett nytt rör inuti det gamla – utan att det gamla r öret behöver grävas upp eller rivas ut. Metoden kallas relining.
Frysrör: Avloppsrör som frusit till följd av otillräcklig isolering eller ovanligt kall väderlek. Frusna rör kan spricka och orsaka allvarliga vattenskador. Spolning med hetvatten är en vanlig åtgärd för att tina upp frysrör.
Gjutjärnsrör: Traditionella avloppsrör av gjutjärn som var vanliga i svenska bostadshus fram till 1960-talet. Gjutjärnsrör är robusta men korroderar invändigt med tiden, vilket bildar rostbeläggningar som minskar rördiametern och ökar risken för stopp. Rör äldre än 40–50 år bör inspekteras med kamera för att bedöma skicket.
Golvbrunn: En avloppsanordning i golvet på badrum, duschrum och tvättstugor som samlar upp vatten och leder det vidare till avloppssystemet. Golvbrunnen har ett vattenlås som förhindrar att avloppsgaser stiger upp i rummet. Hår och hudavlagringar är den vanligaste orsaken till stopp i golvbrunnen.
Högtrycksspolning: En rengöringsmetod där vatten pumpas under högt tryck – vanligtvis 80–200 bar – genom avloppsrören för att lösgöra och spola bort fett, kalk, organiska avlagringar och andra beläggningar. Spolmunstycket roterar och rengör rörväggarna 360 grader. Metoden används i villor, fastigheter och industrier och är den vanligaste åtgärden vid stopp i avlopp.
Inspektion med rörskamera: (även kallad kamerainspektion eller TV-inspektion) En metod för att undersöka avloppsrörens invändiga skick med hjälp av en kabelförd eller självgående kamera. Inspektionen filmas och ger ett direkt visuellt underlag för att bedöma sprickor, beläggningar, felkopplingar, rotinträngning och andra skador. Kamerainspektion bör genomföras innan relining och rekommenderas som förebyggande åtgärd för fastigheter med rör äldre än 30 år.
PVC-rör: (polyvinylklorid) Det vanligaste rörmaterialet i moderna avloppssystem, introducerat i Sverige under 1960- och 70-talen. PVC-rör är lätta, korrosionsbeständiga och har en beräknad livslängd på 50–100 år. De är känsliga för mekanisk påverkan och bör inte utsättas för alltför högt spolningstryck.
Pumpstation: En anläggning som pumpar avloppsvatten vidare i ledningsnätet när det inte kan rinna med självfall. Pumpstationer förekommer i kommunala VA-nät och i fastigheter med källare eller avloppssystem belägna lägre än det kommunala ledningsnätet. Regelbunden spolning och inspektion av pumpstationer ingår i förebyggande kommunalt VA-underhåll.
Relining: (även rörinfodring) En renoveringsmetod för avloppsrör där ett nytt rör skapas inuti det befintliga utan att det gamla behöver grävas upp eller rivas ut. En foderstrumpa impregnerad med epoxiharts eller polyesterharts förs in, placeras och härdas på plats. Relining förlänger rörens livslängd med 30–50 år och används i villor, bostadsrättsföreningar och industrifastigheter som ett kostnadseffektivt alternativ till traditionellt stambyte.
Rotinträngning: När trädrotsystem växer in i avloppsrör genom sprickor eller otäta fogar. Rötter söker sig mot fukt och näring och kan på sikt helt blockera ett rör eller spräcka det inifrån. Rotinträngning åtgärdas med rotskärning (mekanisk borttagning) följt av relining för att täta sprickan permanent.
Rotskärning: Mekanisk borttagning av rötter som trängt in i avloppsrör, med hjälp av ett roterande skärverktyg. Rotskärning löser det akuta problemet men tar inte bort inträdesvägen för rötterna – därför kombineras metoden ofta med relining.
Slamavskiljare: En tank, vanligtvis av betong eller plast, som är en del av enskilda avloppsanläggningar på fastigheter utan kommunalt VA. Slamavskiljaren separerar fasta partiklar (slam) från avloppsvattnet genom sedimentering. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) ska slamavskiljare tömmas minst en gång per år.
Septiktank: En tätsluten tank för biologisk nedbrytning av organiskt avfall i avloppssystemet, vanlig på landsbygdsfastigheter. Septiktanken kombinerar slamavskiljning med viss biologisk rening och måste tömmas regelbundet för att fungera. Tömningsintervall styrs av kommunens lokala föreskrifter.
Stambyte: En total renovering av ett fastighets avloppsstammar där gamla rör grävs fram och byts ut mot nya. Stambyte är en invasiv och kostsam åtgärd som typiskt kräver att badrum rivs och att boende evakueras under 3–6 veckor. Relining är i många fall ett fullgott alternativ till stambyte till en betydligt lägre kostnad.
Stopp i avlopp: En fullständig eller partiell blockering i ett avloppssystem som hindrar normalt vattenflöde. Vanliga orsaker är fettansamlingar, främmande föremål, rotinträngning eller kollapsade rör. Tecken på stopp är långsam avrinning, gurglande ljud och i allvarliga fall återflöde av avloppsvatten.
Torrsugning: En metod för att avlägsna torrt material – som sand, grus, sot eller byggdamm – från svåråtkomliga utrymmen med hjälp av kraftfulla industriella vakuummaskiner. Torrsugning används bland annat vid rensning av ventilationskanaler, underjordiska utrymmen och dagvattenbrunnar.
Trekammarbrunn: En vanlig typ av slamavskiljare i enskilda avloppsanläggningar, uppdelad i tre kammare för progressiv sedimentering av slam och partiklar. Effektiviteten minskar om brunnen inte töms i rätt tid, vilket kan leda till att orenat avloppsvatten läcker ut i mark och grundvatten. Trekammarbrunnar omfattas av tömningskravet i Naturvårdsverkets NFS 2006:7.
Vattenlås: En U-formad eller S-formad del av ett avloppsrör, placerad direkt under ett golvbrunnsgaller, diskho eller toalett. Vattenlåset håller alltid en liten mängd vatten som bildar en tätning mot avloppsgaser och mikroorganismer. Om ett vattenlås torkar ut – till exempel i ett länge oanvänt utrymme – kan illaluktande gaser tränga upp.
Hittar du inte det begrepp du söker? Kontakta oss på Pipetech – vi svarar gärna på frågor om avlopp, spolning och relining.

Pipetech Spol & Relining
Sidan ägs och administreras av: